”Halleluja! Det är gott att lovsjunga vår Gud, lovsång är ljuvligt och skönt.” (Ps 147:1)
”Berusa er inte med vin, det leder till vårdslöshet. Låt er i stället uppfyllas av Anden och tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger. Sjung och spela för Herren i era hjärtan.” (Ef 5:18–19)
Att sjunga lovsång handlar naturligtvis först och främst om att ära Gud. Lovsång är det passande gensvaret till vår suveräne Skapare, barmhärtige Frälsare och ärorike Kung. Därför lovsjunger vi honom först och främst för att han förtjänar att bli lovsjungen av oss och hela skapelsen. Men det finns också uppenbara andliga fördelar med att sjunga till Guds ära för oss. Här är fyra sådana andliga fördelar:
Glädje och uppmuntran
Att sjunga är inte endast ett naturligt uttryck för glädje – det föder också glädje, både hos den som sjunger och den som hör sången. Därför sjunger vi till glädje och uppmuntran för hela församlingen. Få inslag i gudstjänsten är så uppmuntrande för den själ som hungrar och törstar efter Gud som att stå jämte bröder och systrar som innerligt sjunger om honom och de sanningar som har blivit dem själva och mig själv till evig frälsning. 1 Krönikeboken 15:16 säger: ”David sade till ledarna bland leviterna att de skulle utse sina bröder sångarna till tjänstgöring med musikinstrument, lyror, harpor och cymbaler, som de skulle låta ljuda medan de höjde glädjesången.” Vi sjunger för varandras och vår egen glädje och uppmuntran.
Ett himmelskt sinne
Paulus skriver: ”Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden” (Kol 3:1–2). Jag tror att det finns åtminstone två skäl till detta. Dels beror det på att vi ofta sjunger om himmelska teman; om Jesu återkomst, om det Nya Jerusalem, om den kommande härligheten, glädjen och syndfriheten, vilket oundvikligen påverkar vårt sinnelag. Dels beror det på att vi kommer spendera evigheten i lovsång. Det ligger nedlagt i vår nya människa en längtan efter att få sjunga till Gud, en längtan som pekar framåt mot den nya sången som de återlösta av alla folk en dag kommer att sjunga (Upp 5:9–14). Lovsången förbereder oss för den nya jorden som kommer att fyllas av vår sång till vår älskade Brudgum.
Tröst
Efter att Paulus och Silas hade blivit släpade inför myndigheterna i Filippi blev de piskade med många rapp och sedan kastade i fängelse där de blev satta i den innersta cellen med sina fötter fastlåsta i stocken. Men vad hände sedan? ”Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem” (Apg 16:25). Jag kan inte börja beskriva hur mycket tröst ett antal lovsånger gav mig under min depression för några år sedan. Och jag talar för så många heliga genom frälsningshistorien som har funnit tröst i Psaltaren och i andra hymner och andliga sånger. Hur kan man inte bli tröstad av strofer som ”Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör, men du skall få se det en gång; Du ängsliga hjärta, vad sörjer du för? Ej prövningens dag är så lång”? När vi lider, när vi är i nöd, när vi sörjer eller går igenom sjukdom, förlust eller ouppfylld längtan – då har Gud gett oss församlingssången till vår tröst.
Eld
Jag ska försöka förklara vad jag menar. Med eld menar jag passion, nit eller brinnande iver. Jag menar motsatsen till apati, likgiltighet och andlig slapphet. Paulus skriver i Romarbrevet 12:11: ”Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren.” Mäktig och majestätisk musik och sång gör någonting med våra känslor, begär och hjärtan. Det väcker våra kärlekar (det som på engelska kallas för affections). Jag upphöjer inte emotionalism, d.v.s. att vi använder musiken som ett redskap för att manipulera fram känslor som lika snabbt kommer att försvinna när musiken eller sången tar slut. Nej, jag menar att på samma sätt som Guds Ord predikat är menat att påverka hela vår person inklusive våra känslor och begär, så är Guds Ord sjunget menat att påverka hela vår person inklusive våra känslor och begär. Gud har skapat oss till sjungande varelser och han har skapat musiken med en förmåga att beröra oss på djupet.
Låt mig illustrera vad jag menar. Jag blir berörd på djupet varje gång jag ser Sagan om Ringen-filmerna – inte minst på grund av musiken. Oavsett om det är Fylkes temamusik som får mig att längta till en bekymmerslös och fridfull grön, ny jord eller den mäktiga bakgrundsmusiken när Rohirrim attackerar orkernas enorma armé på Pelennors fält, så händer någonting med mig, ja, i mig. Och detta är en bestående känsla och inte endast någonting som jag känner medan jag ser filmerna. Varför? För att musiken har en inbyggd förmåga att påverka människan på djupet. God musik har en tendens att föda och väcka någonting ädelmodigt, ridderligt, rent, tappert och brinnande i oss. Den förädlar oss liksom bra berättelser förädlar oss. Men hur mycket mer gäller inte detta i så fall lovsång som explicit handlar om Herren och det himmelska? Vi sjunger djupa teologiska, livsförvandlande, ärofyllda sanningar till vackra och mäktiga melodier för att bli mer brinnande, ivriga och passionerade för Gud och hans eviga rike.
Av bland annat dessa skäl är jag övertygad om att det är gott och fördelaktigt för oss som Guds församling att sjunga innerligt och hjärtligt.
Nima Motallebzadeh,
Föreståndare, Jönköpings Baptistförsamling Berea