”Är inte mitt ord som en eld?” – Skillnaden mellan predikan och undervisning

”Är inte mitt ord som en eld?” – Skillnaden mellan predikan och undervisning

I Första Timoteusbrevet 5:17 skriver Paulus till sin medarbetare Timoteus, som betjänar församlingen i Efesos genom sitt ledarskap: ”De äldste som sköter sin ledaruppgift väl ska ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning.” Medan huvudpoängen här är påminnelsen om att arbetaren är värd sin lön, så framträder även en distinktion mellan predikan eller förkunnelse å ena sidan och undervisning å andra.

Vad är skillnaden mellan dessa två? Båda är bibliska kommunikationsmetoder genom vilka Guds sanning förmedlas till människor. Det första vi måste klargöra är att en alltför skarp åtskillnad inte är hjälpsam. Medan distinktionen är verklig, ja, biblisk, så är det förstås sant att predikan och undervisning överlappar med varandra. En onyanserad uppdelning leder till fler frågor utifrån både bibeltexterna och erfarenheten. Men samtidigt förblir de distinkta och kompletterande kommunikationsvägar.

Vad består undervisning av? Den består av information och instruktion. Läraren informerar och instruerar sina elever med målet att nå och påverka deras förstånd med sanningen. Undervisningens huvudsakliga syfte är att överföra kunskap till målgruppen. Vi kan säga att den del av själen som undervisningen primärt har sitt sikte på är förståndet eller sinnet, det vi lite slarvigt skulle kalla för huvudet.

Vad består då predikan eller förkunnelse av? Den består av två motsvarigheter till information och instruktion, nämligen proklamation och vädjan. Predikanten eller förkunnaren proklamerar och vädjar till sina åhörare med målet att nå och påverka deras begär och vilja med sanningen. Det huvudsakliga syftet och målet är att sporra målgruppen till tro och handling. Jag hejdar mig från att säga att predikans sikte är hjärtat, eftersom hjärtat i Bibeln representerar människans innersta kontrollcenter som också inkluderar förståndet. Poängen är att predikans primära sikte inte är inställt på huvudet.

Vi kan illustrera skillnaden mellan undervisning och predikan genom att titta på Jeremia 23:29. Herren frågar genom sin profet: ”Är inte mitt ord som en eld, säger Herren?” Frågan är förstås retorisk och svaret är uppenbart: Jo! Herrens Ord är verkligen som en eld. Men det leder till frågan: hurdan är eld? Vilka funktioner har eld fyllt i alla tider? Framför allt två funktioner: eld lyser upp så att vi ser klart i stället för att famla i mörker och eld värmer oss så att vi inte är kalla. Båda dessa kvaliteter hör till eldens natur och vi kan inte avlägsna varken det ena eller det andra. Eld kommer alltid att ge både ljus och värme – och Herrens Ord är som en eld.

Nu till själva illustrationen. När vi undervisar Herrens Ord är vi framför allt intresserade av att förmedla eldens ljus. Vi är ute efter att lyssnarens förstånd eller sinne ska bli upplyst. Psalm 119:130 säger: ”När dina ord öppnas, ger de ljus och förstånd åt enkla människor.” Men när vi predikar eller förkunnar Herrens Ord är vi framför allt intresserade av att förmedla eldens värme. Vi är självklart inte ointresserade av dess ljus – Ordet är en eld och kommer därför alltid att upplysa sinnet – men vårt primära ärende när vi predikar är eldens värme. Dess hetta! Vi vill att åhöraren ska bli påverkad på djupet, i sitt innersta. Att hon ska känna eldens värme och bli fri från kyla och frost. Vi vill att hon ska påverkas till rörelse för Jesus Kristus, hans rike och hans ära. Vi vill att den som lyssnar ska upprepa Emmaus-vandrarnas ord: ”Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen, när han öppnade Skrifterna för oss” (Luk 24:32). Detta är predikans ärende: att sätta hjärtan i brand genom att öppna Skrifterna, vilket i sammanhanget betyder att vi predikar Kristus från varje text i Bibeln (se vers 27).

Igen, all sund predikan innehåller undervisning. Eld kommer alltid både att lysa upp och värma. Men eldens specifika syfte kan variera. Ibland är vi huvudsakligen ute efter dess ljus och andra gånger dess värme. Det viktiga är att vi inte försummar det ena på bekostnad av det andra. Sverige är både mörkt och kallt och kristna exponeras dagligen för mörker och kyla. Djävulen vill dels göra våra ögon grumliga så att vi tänker som världen, dels göra våra hjärtan kyliga så att vi lever som världen. Det vi behöver är Herrens eld som kontinuerligt upplyser våra sinnen och värmer våra hjärtan.

Bibeln är en eld – låt oss släppa lös den genom både undervisning och predikan.

Nima Motallebzadeh,
Föreståndare, Jönköpings Baptistförsamling Berea